I går, söndag, satt jag och småsnyftade framför en romantisk dramakomedi.
Det gjorde jag helt ensam. Bakis var jag också. I min mammas radhus. Och under tiden åt jag en middag bestående av mikrouppvärmda kött och potatis-rester. Jag undrar om den situationen kan vara själva definitionen av singeltragik? För fan, jag hade inte ens en endaste liten godissmula.
Glömde jag förresten påpeka att till och med katten vägrade göra mig sällskap?
Men filmen var ganska bra. "Cashback", heter den.
2 kommentarer:
Doris den lilla läckerbiten hade aldrig bangat en dramakomedi, väluppfostrad som hon är...
Hahaha... Singeltragik av stora mått...
Men ibland måste man bara skratta åt eländet. Nåja, le åt det i alla fall...
:)
Skicka en kommentar