På väg in till stan i dag: Till vänster på andra sidan gången grälar en kille med sin flickvän i mobilen: Högt, ljudligt och detaljerat. Samtidigt mitt emot honom ammar en kvinna för fulla muggar med ett stort leende på läpparna - "han ääääär ju sååå hungrig hela tiden, det är väl härligt när småttingarna har aptit". Kanske är jag okänslig, men g å r det verkligen inte att vänta fem minuter tills man kommer av tåget och kan hitta en mer undanskymd plats, istället för att mata ungen mitt uppe i ansiktet på alla? Och så till höger då, jo givetvis, där hade vi den obligatoriska sms-fjortisen. Febrilt och konstant skrivandes, självfallet med en högljudd leveransrapport påslagen för oss alla att njuta av.
Vid minsta trötthet blir jag galen på sådant.
Kom att tänka på tågscenen i "Trading places", där skurken Clarence Beeks får ovälkommet sällskap i kupén av "Inga fråååm Sviiiiideeeeeeen" i lederhosen (Jamie Lee Curtis), en alldeles för pratsam folkdräktsafrikan (Eddie Murphy), en lika oblygt påflugen rastafarisnubbe (Dan Aykroyd med skokräm i ansiktet), samt en dåraktig präst.
I dag förstår jag definitivt varför Beeks valde att dra vapen...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar