onsdag 4 mars 2009

Jag drömde med filmmusik


Jag drömde om en kvinnlig halvbekant i natt. Händelsedetaljerna lämnar jag därhän, men det rörde sig inte om några fysiska intimiteter. Min poäng i sammanhanget är att drömmen hade filmmusik, inne i mitt huvud spelades nämligen stycket "The beginning" från öppningsscenen av "28 dagar senare". Det parti som startar cirka 1:30 in i låten. Högt och ljudligt.

Detta känns lite... sjukt. Och är inget jag någonsin varit med om tidigare. Det var så uppenbart att musiken verkligen var ett slags theme till drömmen, det var liksom ingen stereo som stod på i bakgrunden eller så (i drömmen, alltså). När tonerna smäktat i sisådär en halv minut vaknade jag dock med ett ryck, förmodligen för att filmen jag associerar med är så satans otäck. Om än fantastisk.

Berättade detta för en person tidigare i dag och menade på att detta måste betyda att jag är en riktig nörd. Svaret blev visdomen att "det går inte att bli nördig när det gäller film, bara mer eller mindre film-smart".

Bra så. Jag väljer att se det på det viset.

2 kommentarer:

Anonym sa...

Vad är man för slags nörd om man hör filmmusik i verkliga livet då?

Anonym sa...

Inte för det har med det här inlägget att göra; men jag måste tipsa om den här krönikan
http://www.fokus.se/2009/03/krossa-filmbolagen/