Ett mord och en gryta

Redan före denna bloggs födelse föreslog en vän att om jag skulle dra igång en nätpublikation, så borde den handla om långkok och film. Antagligen på grund av att jag just då var smått insnöad (ett personlighetsdrag, jag blir rätt lätt tjatig) på att prata om en mycket lyckad kalops jag just tillagat. Det fick exempelvis följden att jag gick och köpte en kokbok som innehåller endast recept på svåra och tidsutdragna grytor. Hur som helst så tyckte jag att denna bloggämneskombination var lite för konstig och långsökt, men nu börjar ju mina ämnen dra mer och mer åt det hållet ändå så hon kanske inte var alls fel ute...

I´m having an old friend for dinner tonight, som Hannibal Lecter skulle ha uttryck saken. Jag har dock inte planerat att käka upp honom, utan istället bjuda på trerätters. Stod under eftermiddagen och kokade ihop vad som känns som en eminent grönpeppargryta; grytbitar på ett kilo fransyska, lök, hackad kabanoss, madeiravin, buljong, soja, creme fraiche, lite annat smågott samt ett gäng syltlökar som ska vändas i just före servering. Medan denna stod och puttrade i två timmar passade jag på att se klart 1959 års morddramaklassiker "Anatomy of a murder", en underbar rättegångsfest med James Stewart.

Mellan varven hann jag även med att fixa till en krämig sparrissoppa samt mjölkchokladmousse till för- respektive efterrrätt. Nu ska jag fixa med de pressade potatisarna som ska vara till grytan.

Smaklig måltid. Tack. Efter de tre avverkade rätterna kan det nog bli tal om film igen.

I den frågan återkommer jag.